Inatt drömde jag något underbart, som till skillnad från andra drömmar faktiskt hängde kvar i min hjärna efter att jag vaknat. I och med att det handlar om hockeypojkar så tänkte jag att det här är rätt ställe att berätta om drömmen på.

Jag och pappa satt på en bänk vid vattnet i Färjestad. Varför vi gjorde detta vet jag inte, men där satt vi. Plötsligt kommer Nihlstorp och sätter sig bredvid oss. Vi börjar prata med honom om både det ena och det andra och utan att vi egentligen märker något så har även Nygren hunnit sätta sig vid oss. Jag börjar prata med dem om hur bra det är att följa dem på twitter och Nygga lutar sig fram och viskar något i mitt öra.

Vi är ganska lugna under allt detta, min far och jag, men jag är naturligtvis exalterad över att få träffa dem. Nihlstorp som är en sån otrolig målvakt och Nygga som.. Ja, vad ska man egentligen säga om Nygga? Otroliga Nygga. Det är ungefär det jag säger till min far i drömmen också och plötsligt inser jag vilken stor grej det egentligen är att bara få sitta och prata med dem, så istället för att vara lugn blir jag nu jättenervös. Jag fortsätter försöka prata med dem men konstaterar snabbt att jag mest stammar och har problem med talet överhuvudtaget.

Drömmen avslutas med att jag tänker tanken "Om jag är såhär nu, hur kommer jag då vara när jag får träffa Sjögren?" och frågan är ju - kommer jag ens att kunna prata med honom? Jag har ju kunnat prata med honom vid Fan Corner, men det är ju en helt annan situation. Jag är inte alls övertygad om att mitt tal inte kommer bli låst när jag får träffa honom.