Som ni säkert redan vet så fyllde jag år i lördags och jag hade tidigare bestämt mig för att spendera en del av min födelsedag i LLA, tittandes på supporterlagets träning.

Detta gjorde jag naturligtvis också och jag är så glad att jag gjorde det!

Innan träningen satte igång på riktigt (dvs efter uppvärmningen) så kommer Fredrik åkandes till mig och säger att han inte lyckats få dit någon för min skull, så "vi gör såhär istället" och vänder sig ut mot planen. Plötsligt står alltså hela supporterlaget uppradat på isen framför mig och sjunger Ja må hon leva för mig. För lilla mig! Jag satt bara och fånlog under sången, för jag blev så fruktansvärt glad - och förvånad. Men det uppskattades verkligen, det ska ni veta!

I övrigt finns det ju inte hur mycket som helst att berätta om träningen. Vissa är bättre än andra på hockey, men det var riktigt kul att se. Jag höll ju på Fredriks lag. eftersom jag var så glad för vad han gjort för mig, och första halvan av träningen fick jag vara lycklig, men trots att de låg i ledning med 6-2 så tappade de och matchen avslutades med 6-6 som resultat.

Det enda jag tänker nu är att jag verkligen hoppas att jag är hemma när det är dags för supporterlaget att möta Färjestad BK. Jag är ju ute och svänger lite i Stockholm ibland - och speciellt i januari 2012, tydligen. Jag skulle bli så fruktansvärt besviken om jag missade den, så jag hoppas att någon kan meddela mig om ett datum så fort det är bestämt, så att jag kan planera resten av mitt liv kring den matchen.